USS Wyoming (BB-32)

USS Wyoming
USS Wyoming någon gång åren 1912-1913
Allmänt
Typklass/Konstruktion	Slagskepp
Fartygsklass	Wyoming-klass
Operatör	USA:s flotta
Historik
Beställd	3 mars 1909
Byggnadsvarv	William Cramp & Sons, Philadelphia
Kölsträckt	9 februari 1910
Sjösatt	25 maj 1911
I tjänst	25 september 1912-1 augusti 1947
Utrangerad	16 december 1947
Öde	Såld som skrot 30 oktober 1947
Tekniska data
Längd ö.a.	171 m
Längd i kvl	169 m
Bredd	28,42 m
Djupgående	8,69-9,02 m
Deplacement	26 000 ton-27 680 ton
Maskin	4 x växlade Parson ångturbiner 28 000 shp (20 880 kW)
Kraftkälla	12 × Babcock & Wilcox koleldade pannor
Maximal hastighet	21,22 knop (39,30 km/h)
Räckvidd	8 000 nautiska mil (15 000 km) vid 10 knop
Besättning	1 063
Bestyckning	Som byggd: 6 x dubbelmonterade 305 mm sjömålskanoner 21 x enkelmonterade 127 mm sjömålskanoner 4 x 47 mm kanoner 2 x 533 mm torpedtuber
Flygplan	3 x pontonflygplan (efter ombyggnaden 1927)

USS Wyoming (BB-32) var det första fartyget i sin klass av dreadnought-slagskepp och var det tredje fartyget i USA:s flotta som hette Wyoming, även om det bara var det andra som namngavs till ära för den 44:e delstaten. Wyoming kölsträcktes vid William Cramp & Sons i Philadelphia i februari 1910, sjösattes i maj 1911 och färdigställdes i september 1912. Hon var beväpnad med ett huvudbatteri med tolv 305 mm kanoner och kunde uppnå en toppfart på 20,5 kn (38,0 km/h).

Under första världskriget var hon en del av nionde slagskeppsdivisionen, som var knuten till den brittiska Grand Fleet som sjätte stridsskvadronen. Under kriget hade hon främst till uppgift att patrullera i Nordsjön och eskortera konvojer till Norge. Hon tjänstgjorde i både Atlant- och Stillahavsflottan under hela 1920-talet, och 1931–1932 omvandlades hon till ett skolfartyg i enlighet med villkoren i Londonfördraget från 1930.

Wyoming fungerade som ett skolfartyg under hela 1930-talet och i november 1941 blev hon ett skytteutbildningsskepp. Hon opererade främst i Chesapeake Bay-området, vilket gav henne smeknamnet "Chesapeake Raider". I denna egenskap utbildade hon omkring 35 000 kanonister för den enormt expanderade amerikanska flottan under andra världskriget. Hon fortsatte med denna uppgift fram till 1947, då hon togs ur tjänst den 1 augusti och därefter såldes för skrotning; hon bröts upp i New York med början i december 1947.