| Upplandsfanan | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 1536–1634 |
| Land |  Sverige |
| Lojalitet | Krigsmakten |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Kavalleri |
| Efterföljare | Upplands ryttare |
Upplandsfanan var en svensk ryttarfana, det vill säga ett svenskt kavalleriförband - då kallat ryttare eller rytteri - förlagt i Uppland. Förbandet bildades vid Arboga möte (1536) och var verksamt cirka 1536/1561–1620.[1][2]
På Arboga möte diskuterades kavalleriets tidiga organisation som så:
| ” | Vilke gode karlar, ädle eller oädle, sig själva upprusta ville med en häst, 3, 4 eller flera och därtill förskaffa gode karlar och harnesk med allt tillbehör, desamma skulle årligen bekomma på var häst och rustning 30 marker örtugar och 6 alnar engelsk eller penningar därför, desslikes fritt borgläger och fodring hela året igenom eftersom sedvana plägar vara här i landet. | „ |
I boken Svenska armén genom tiderna framhåller överstelöjtnant Erik Zeeh tolkningen av dessa rader som att Sverige var först i världen med en stående nationell här.
Tillsammans med andra enheter, däribland i Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland, uppgick Upplandsfanan i två regementen, vilka enligt 1634 års regeringsform sedan sammanfördes till ett regemente, från 1636 vanligtvis benämnt Upplands ryttare.
Bland förbandets ledare märks Krister Klasson Horn af Åminne (1554–1612) som i samarbete med Hogenskild Bielke var kungatrogen Sigismund i stället för hertig Karl, tillsammans med Upplands ryttare under avsättningskriget mot Sigismund.