Utopia, Limited; or, The Flowers of Progress är en savoy opera med musik av Arthur Sullivan och libretto av W. S. Gilbert. Det var det näst sista av sammanlagt fjorton samarbeten mellan Gilbert och Sullivan och verket hade premiär den 7 oktober 1893 och spelades 245 gånger. Den uppnådde dock inte samma framgång som merparten av deras tidigare verk.
Gilberts libretto driver med bolagsformen Limited Liability Company och då särskilt idén att ett ägarna till ett konkursföretag inte hade någon skyldighet att betala sina kreditorerna några pengar. Den gör också narr av Joint Stock Company Act (lagen som tillät bildandet av aktiebolag utan inblandning från parlamentet) med laglig, kommersiell handel. Dessutom är operetten en satir över det Brittiska imperiets sena 1800-tal och flera av nationens vördade institutioner. Genom att håna ett "barbariskt" lands adoption av ett "avancerat" lands kulturella värden blinkar verket mot kulturimperialismen. Librettot kritiserades för att vara för långt och svamligt av några kritiker och flera bihandlingar från akt I följs aldrig upp.
Utopia framförs mycket mera sällan än de flesta andra av Gilberts och Sullivans operetter. Den kan vara kostsam att sätta upp, kräver stor ensemble och två uppsättningar kostymer ("inföding" och "vardagsrum") till de flesta skådespelare. Handlingens tema och karaktärer, inklusive de specifika regeringsämbetena, är okända för dagens publik, även om dess teman med bolagisering av statliga institutioner och skandaler inom den engelska kungafamiljen förblir relevant. Bernard Shaw skrev i sin recension av verket i oktober 1893: "Jag njöt mer av musiken till Utopia än någon tidigare Savoy opera."[1]
- ^ Shaw, s. 975–80