Varg i veum, av fornisländska vargr i véum, 'dråpare (förbrytare) i helgedomen', var en beteckning för en fredlös person. Ursprungligen avsåg termen en brottsling som begått brott inom ett helgat område, till exempel en kyrka. "Varg i veum" motsvaras av det från tyskan inlånade "fågelfri".