Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Venus | |
Venus i verkliga färger | |
Uppkallad efter | Venus |
---|---|
Omloppsbana | |
Epok: J2000 | |
Aphelium | 108 942 109 km 0,728 231 28 AU |
Perihelium | 107 476 259 km 0,718 432 70 AU |
Halv storaxel | 108 208 930 km 0,723 332 AU |
Excentricitet | 0,0068 |
Siderisk omloppstid | 224,700 69 dygn 0,615 197 0 år |
Synodisk omloppstid | 583,92 dygn[1] |
Medelomloppshastighet | 35,02 km/s |
Inklination | 3,394 71° 3,86° mot solens ekvator |
Longitud för uppstigande nod | 76,670 69° |
Periheliumargument | 54,852 29° |
Månar | Inga |
Fysikaliska data | |
Avplattning | < 0,0002[2] |
Medelradie | 6 051,8 ± 1,0 km[2] 94,99% av jordens |
Area | 4,60 × 108 km² 90,2% av jordens |
Volym | 9,28 × 1011 km³ 85,7% av jordens[3] |
Massa | 4,8676 × 1024 kg 81,5% av jordens[3] |
Medeldensitet | 5,204 g/cm³ |
Ytgravitation (ekvatorn) | 8,87 m/s2 0,904 g |
Flykthastighet | 10,46 km/s |
Siderisk rotationsperiod | 243,0185 dygn |
Vinkelhastighet (ekvatorn) | 1,81 m/s |
Axellutning | 177,3°[1] |
Rektascension (nordpolen) | 18 h 11 min 2 s 272,76°[4] |
Deklination (nordpolen) | 67,16° |
Albedo | 0,65[1] |
Yttemperatur | Medel: 735 K[5][6] (461,85 °C) |
Skenbar magnitud | upp till -4,6[1] |
Vinkeldiameter | 9,7" — 66,0"[1] |
Atmosfär | |
Yttryck | 9,3 MPa |
Sammansättning | ~96,5% koldioxid ~3,5% kväve 0,015% svaveldioxid 0,007% argon 0,002% vattenånga 0,0017% kolmonoxid 0,0012% helium 0,0007% neon spår karbonylsulfid spår väteklorid spår vätefluorid |
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden. Då Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör. Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel.
Liksom de övriga sedan antiken kända planeterna (från Merkurius ut till Saturnus) namngavs Venus av grekerna. Den fick namn efter deras kärleksgudinna Afrodite, och liksom för övriga planeter togs systemet över av romarna vars namn sedan ärvts. Deras kärleksgudinna hette Venus. Planeten har varit känd långt före antiken och haft olika namn i olika kulturer. Eftersom den främst ses i samband med solnedgång och soluppgång kallas den för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk. Venus är också den himlakropp som syns bäst på himlavalvet, efter solen och månen.
Planeten är molnbeklädd med en atmosfär i huvudsak bestående av koldioxid, men även mindre delar kväve, svaveldioxid och vattenånga ingår. Detta gör planeten mycket varm och mycket ogästvänlig för liv, åtminstone i de former vi känner till från jorden. Eftersom planeten är nästan lika stor som jorden brukar den ibland också kallas för jordens systerplanet.
Venus tillsammans med Merkurius är de enda planeterna i solsystemet som saknar månar.