Wernher von Braun | ||
---|---|---|
![]() | ||
Wernher von Braun på sitt kontor i maj 1964. | ||
Yrke | Ingenjör, Rymdforskare | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | ![]() | |
Försvarsgren | SS | |
Land | ![]() | |
Tjänstetid | 1937–1945 | |
Grad | ![]() | |
Utmärkelser | ![]() ![]() | |
Forskare
| ||
Institutioner | Wehrmacht Army Ballistic Missile Agency Redstone Arsenal NASA Fairchild Industries | |
Handledare | Erich Schumann | |
Doktorsavhandling | Konstruktive, theoretische und experimentelle Beiträge zu dem Problem der Flüssigkeitsrakete | |
År | 1934 | |
Känd för | Sitt arbete vid det amerikanska rymdprogrammet, samt utvecklandet av V-2 raketen. | |
Influerad av | Robert H. Goddard Hermann Oberth Herman Potočnik | |
Priser | Elliott Cresson Medaljen Wilhelm Exner Medaljen National Medal of Science | |
| ||
Personfakta
| ||
Födelsenamn | Werner Magnus Maximilian von Braun | |
Född | 23 mars 1912 Wirsitz, provinsen Posen, Preussen, Tyskland | |
Nationalitet | ![]() | |
Död | 16 juni 1977 (65 år) Alexandria, Virginia, USA | |
Dödsorsak | Bukspottkörtelcancer | |
Begravd | Ivy Hill Cemetery, Alexandria, Virginia, USA | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Von Braun | |
Far | Magnus von Braun | |
Mor | Emmy von Quistorp | |
Familj
| ||
Make/maka | Maria Luise von Quistorp | |
Barn | 3 | |
![]() | ||
Wernher von Brauns grav. | ||
![]() | ||
![]() | ||
Den friherrliga ätten von Brauns vapensköld. |
Wernher Magnus Maximilian, Freiherr von Braun, född 23 mars 1912 i Wirsitz, Tyskland, död 16 juni 1977 i Alexandria, Virginia, var Nazitysklands ledande raketforskare och mannen bakom de första lyckade uppskjutningarna av raketer i atmosfären. Han kallas därför ibland "rymdens besegrare". Han var 1937–1945 teknisk chef för utvecklingen av V-2-raketen, som i andra världskrigets slutskede användes av Tyskland mot Storbritannien.
Efter andra världskriget blev han tillfångatagen av den amerikanska armén, efter att hans bror Magnus von Braun, som kunde engelska, kontaktat amerikanerna. Efter krigsslutet fortsatte han sitt arbete i USA, till en början under internering. År 1955 blev han amerikansk medborgare och övergick till att leda USA:s utveckling av raketer för rymdprogrammet, bland annat Saturn I, Saturn IB och Saturn V (Raketprogrammet Saturn).