Zhoudynastin | ||||
周朝 Zhōu cháo (kinesiska) | ||||
| ||||
![]() | ||||
Huvudstad | Haojing (1046–771 f.Kr.) Wangcheng (770–516 f.Kr., 314–256 f.Kr.) Chengzhou (516–314 f.Kr.) | |||
Språk | Fornkinesiska | |||
Religion | Kinesisk folkreligion Daoism Konfucianism | |||
Statsskick | Feodal monarki | |||
Sista kung | Kung Nan | |||
Bildades | 1045/46 f.Kr. | |||
– bildades genom | erövring | |||
– bildades ur | Shangdynastin | |||
Upphörde | 256 f.Kr. | |||
– upphörde genom | erövring | |||
– uppgick i | Qin följt av Qindynastin | |||
Idag del av | ![]() |
Zhoudynastin (周朝; Zhōu cháo) var en antik kinesisk dynasti som inleddes år 1045/46 f.Kr.[1][2] och upphörde år 256 f.Kr. Den följde på Shangdynastin och är den längsta dynastin i Kinas historia.[3] Under perioden övergick Kina från bronsålder till järnålder.[4] Den första delen av dynastin kallas Västra Zhoudynastin. Flytten av huvudstaden år 770 f.Kr. österut från dagens Xi'an till Luoyang markerar övergången till Östra Zhoudynastin och är även starten på tidsperioden vår- och höstperioden. Östra Zhoudynastins senare del överlappar epoken de stridande staterna.
Zhoudynastin karakteriseras av en svag kungamakt och av att landet är splittrat i ett flertal feodalstater som mot slutet av perioden blir mer och mer självständiga och drabbar samman i ett flera sekel långt inbördeskrig. Under Östra Zhoudynastin blomstrar vetenskapen och utvecklingen av krigsteknologin och perioden är även Kinas filosofiska storhetstid. Zhoudynastin följs av Qindynastin.
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ChronologyEarlChineseHistory
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Shaughnessy217
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Kjellgren2
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet MetropolitanMuseum