Zinkvitt, C.I. Pigment White 4 (77947), är ett vitt pigment som består av zinkoxid, ZnO.[1] Zinkvitt introducerades om konstnärsfärg i slutet av 1700-talet. Under 1800-talet började det gradvis att ersätta blyvitt även i hantverksmåleriet, eftersom man insåg att blyvitt var giftigt. 1860 förbjöds blyvitt för invändigt måleri och zinkvitt blev det dominerande vita pigmentet tills det kring 1900-talets mitt fick ge plats för titanvitt. Inom hantverksmåleriet används det idag främst i linoljefärg för kulturhistoriskt värdefulla byggnader.[2]