Android (Sistema Operasaun)

Android mak móvel operasaun sistema ida ne ' ebé dezenvolve hosi Google, bazeia ba Linux kernel no dezeña prinsipalmente ba touchscreen devices móvel hanesan smartphones no galaxy. Eletrónikus uzuáriu android nian prinsipalmente bazeia ba manipulasaun direta, ne ' ebé uza mss fuan sira-ne ' ebé vagamente koresponde ba bein-mundu asaun, hanesan swiping, tapping no pinching, ba buat ruma atu kontrola on-screen objetu, hamutuk ho keyboard virtual ida ba testu input. Aleinde touchscreen devices, Google tan dezenvolve tiha ona Android TV ba televizaun ne'e, Auto Android ba karreta no Android ida Taka ba wrist watches, ida-idak ho eletrónikus uzuáriu espesializada ida. Variants Android uza mós kona-ba notebooks, game consoles, cctv dijitál maior parte, no seluk eletrónika. Android iha baze instalasaun boot liu hotu-hotu operasaun sistema (OS) kualkér. Android sai di'ak liu ne ' ebé fa'an OS kona-ba galaxy, hahú husi tinan 2013, no kona-ba smartphones mak domina husi kualkér metric. -Ne ' ebé Android, Inc., ne ' ebé Google sosa iha tinan 2005, hahú dezenvolve Android mak unveiled iha tinan 2007, hamutuk ho hahú Loke Handset Aliansa nian – konsórsiu hardware, software, no oras empreza determina atu avansa ba oin padraun sira ne ' ebé nakloke ba devices móvel. Iha fulan-Jullu tinan 2013, loja Google sira Halo ona tokon ida Android kandidatura ("apps") publika – inklui barak "negósiu terseira klase apps" ne ' ebé rival plataforma móvel kompetisaun entre – no liu billaun 50 kandidatura relatoriu. Ida fulan Abril – Maiu 2013 levantamentu kona-ba aplikasaun móvel developers hetan 71% developers ne ' ebé kria ona rekerimentu ba Android, no levantamentu tinan 2015 nian ida ne ' ebé hetan katak 40% hosi totál developers profisionál haree Android hanesan sira-nia prioridade alvu plataforma, ne ' ebé mak bele halo komparasaun ba iOS Apple nian kona-ba 37% ho plataforma rua ne'e aas liu dook ema seluk. Iha fulan Setembru tinan 2015, Android iha billaun 1.4 devices ativu fulan-fulan. Kódigu fonte android nian ne'e lansa husi Google tuir fonte nakloke lisensa, maske maioria devices Android ikus mai ró-ahi ho teatru ida kona-ba fonte sira ne ' ebé nakloke no software compete, ne ' ebé inklui software compete ne ' ebé presiza atu hetan asesu ba servisu Google. Android mak populár ho empreza teknolojia ne ' ebé ezije ready-made, kustu ki'ik no customizable operasaun sistema ida ba devices tech aas. Ninia natureza ne ' ebé loke ona enkoraja komunidade ida ne ' ebé boot developers no enthusiasts atu uza kódigu fonte-nakloke hanesan hun ba mai husi komunidade tanba projetu sira, ne ' ebé halo aktualizasaun ba devices boot, aumenta karakterístika foun ba uzuáriu sira ne ' ebé avansadu ka halo Android devices ne ' ebé orijinalmente shipped ho sistema operasaun sira seluk. Susesu Android halo ida-neʼe ida alvu ba litigasaun patent (no direitu autór) hanesan parte husi, neʼebé ema bolu nuʼudar "smartphone funu" entre empreza teknolojia .


From Wikipedia, the free encyclopedia · View on Wikipedia

Developed by Nelliwinne